Idag berättar DN om att Länsrätten godkänner Haninge kommuns modell för skriftliga omdömen i förskoleklass.Länsrättens beslut är ett välkommet klargörande. Det har varit en hel del diskussioner där man från vissa håll försökt framställa de skriftliga omdömena som ett allvarligt brott mot lagen. Nu har domstolen förstått att det i grunden handlar om utvärdering av våra skolors kvalitet och resultat. Både föräldrar, vi politiker och inte minst barnen själva har rätt att få veta hur skolarbetet går.
En annan konsekvens av domen är att Skolinspektionen får en tillrättavisning. Deras synpunkter från i våras, där de menade att Haninge kommun hade fel i fråga om skriftliga omdömen, har nu undanröjts. Skolinspektionen borde koncentrera sig på att utöva tillsyn där kommuner gör för lite och inte tillrättavisa kommuner som gör för mycket.
Tillsynsansvaret bör handla om verkliga brister - inte påhittade problem.
Må väl!
Martina Mossberg (M), ordförande grund- och förskolenämnden i Haninge
svd
Men hur kan man sätta betygsliknande omdömen om man inte har tydliga ämnesmål? Det är ju det som Skolinspektionen pekar på.
SvaraRaderaFörskolan och skolan har redan idag krav på sig att dokumentera verksamheten, eleverna samt kommunicera med föräldrarna och etablera individuella utvecklingsplaner. Det är ju där det verkligen brister och betygsliknande omdömen löser ju inte alls den problematiken.
Det förskjuter bara fokus från skolans brister till elevens brister.
Om en lärare inte kan säga något annat om en elev än att "hon är väldigt trevlig" på ett utvecklingssamtal, och utvecklingsplanen sedan innehåller rekommendationen att "det skall hon fortsätta vara", hur skall jag då kunna tro på det skriftliga omdömet?
Å andra sidan, tonar man ned betydelsen av, eller skippar helt utvecklingssamtalet och utvecklingsplanen för där finns ju det "skriftliga omdömet" så slipper läraren de svåra kunskapsfrågorna.
Då blir det ju också mera legitimt med utvecklingssamtal som handlar om att eleven är trevlig eller för den delen motsatsen. På så sätt underminerar denna infantila tro på skriftliga betygsliknande omdömen mera kraftfulla verktyg för att förändra skolans sätt att fungera.
Slutligen, mina barn har haft betyg sedan tidiga år eftersom vi bor utomlands sedan några år. De har inte tagit skada, men de är också "bäst i klassen". Jag ser att betyg och awards kan vara motiverande för dem iaf. Men så som svensk skola fungerar idag måste vi börja från grunden. Betyg är bara ett slutresultat.
Vi kan inte ha betyg som inte är verifierbara och som inte vilar på noggrann dokumentation. Som vuxen kan jag ha överseende med en chef som missbedömer mig. Men som barn är man mer utsatt. Och dokumentation kostar pengar, tid och personal.
Jag menar helt enkelt att riktig betygssättning kostar mer än det smakar (intl skolor är extremt dyra till stor del pga av kvalitetssäkringsprocesser, men med ytterst rörliga studenter är det väldigt vikigt).
Det finns mycket billigare och effektivare sätt att följa upp skolans resultat.